A1160Problem: Studien behandlar omorganisationen av Flygvapnets taktiska kommando (FTK) utifrån uppgiftsperspektivet och är avsedd att besvara frågorna Vad ställer uppgifterna för krav på organisationsstrukturen? Vilken typ av organisationsstruktur är lämplig för FTK?Syfte: Denna studie syftar till att analysera och beskriva FTK:s uppgifter och organisationsstruktur samt föreslå en lämplig organisationsstruktur för FTK. Detta görs mot bakgrund av utvald litteratur om organisationsstruktur inom fältet organisationsteori.Teori och modell: FTK:s uppgifter har analyserats med utgångspunkt i de utformningsparametrar och situationsvariabler som Mintzberg introducerat för att välja organisationsstruktur. Dessa har sedan analyserats mot följande tre utvalda organisationsstrukturer: professionell byråkrati, processorienterad organisation med team-baserad struktur och projektorganisation.Metod: Kvalitativ studie, respondentintervjuerResultat: FTK:s uppgifter befanns ha en grundläggande bas som omfattar ledning av luftstridskrafter, men inom ramen för detta finns också stora skillnader mellan de uppgifter som löses. En kombination av de studerade organisationsstrukturerna föreslås vara lämplig för FTK.

Projektets syfte var att skapa ett sällskapsspel med miljöfrågor som inriktning. Spelet skulle dessutom fungera som ett läromedel, och har därför skapats genom en Kooperativ designmetod. Resultatet blev ett färdigtryckt sällskapsspel, som dessutom testats med den tänka målgruppen..

Syftet är att beskriva och analysera ekonomistyrningen i ett stort försäljningsinriktat företag som nyligen organiserats enligt matrisstruktur. Metod: Det teoretiska avsnittet beskriver relevanta teorier kring ekonomisk styrning och organisationsstruktur. Det empiriska avsnittet består av en presentation av Sydkraft Försäljning AB och de förutsättningar under vilken deras verksamhet drivs. Teorin och empirin ger underlag till problemdiskussionen. Resultatet består framförallt av en uppsummering av problemdiskussionen därefter görs en generaliserande analys.

I media kan man ofta läsa om Sveriges höga sjukfrånvarotal. I vården har man fler sjukdagar än genomsnittssvensken. Ett alternativ till att arbeta inom vården i offentlig sektor är att arbeta i ett kooperativ. Denna verksamhetsform styrs av medlemmarna vilket leder till ökat inflytande och att man arbetar mot de mål man själv satt upp. Vår uppsats har skrivits på uppdrag av Norrbottens Kooperativa Utvecklingscentrum.

I media kan man ofta läsa om Sveriges höga sjukfrånvarotal. I vården har man fler sjukdagar än genomsnittssvensken. Ett alternativ till att arbeta inom vården i offentlig sektor är att arbeta i ett kooperativ. Denna verksamhetsform styrs av medlemmarna vilket leder till ökat inflytande och att man arbetar mot de mål man själv satt upp. Vår uppsats har skrivits på uppdrag av Norrbottens Kooperativa Utvecklingscentrum.

Studiens syfte var att undersöka om kooperativa principer existerar i icke kooperativa företag samt om de följs i det kooperativa företaget. Syftet preciseras i följande forskningsfrågor: Följer det icke kooperativa företaget kooperativa principer? Följer det kooperativa företaget de kooperativa principerna? Kooperativ är en företagsform, där medlemmarnas intressen gynnas genom att föreningen driver en affärsmässig verksamhet där medlemmarna deltar. Detta innebär att verksamheten har en skyldighet att tillfredställa sina medlemmars finansiella önskemål samtidigt som verksamhetens egna finansiella önskemål. För att kalla sig kooperativ så ska företag följa sju principer, de sju principerna är riktlinjer för hur ett kooperativ ska verka.

UMAS är i nuvarande organisation en kombination av professionell byråkrati, divisionalisering och en liten del innovativ organisation. En decentraliserad organisationsstruktur gör det möjligt att styra med ekonomiskt ansvar, men ställer också ökade krav på kontroll och uppföljning. De formella styrsystem som används på UMAS är framför allt enheter med kostnads- och resultatansvar, internpriser och budget. Budgeten är ett effektivt styrmedel i en anslagsfinansierad verksamhet som UMAS, genom att ansvar förtydligas och kontroll och uppföljning möjliggörs. Det är också viktigt att det i styrsystemen och organisationsstrukturen skapas incitament för att få medarbetarna till att arbeta för verksamhetens bästa, för att dess mål och visioner ska uppnås.

I Sverige finns det i huvudsak tre typer av upplåtelseformer av bostäder. Dessa ärbostadsrätt, hyresrätt och egna hem. Fastighetsföretag har under en lång tid kunnat erhålla ränte- och investeringsbidrag för att bygga flerbostadshus, men nu skall dessa bidrag under en testperiod på fem år försvinna. Fastighetsägarna varnar nu för att dessa handlingar bidrar till höga byggkostnader vilket medför att hyrorna skjuter i höjden så att ingen har råd att flytta in i lägenheterna. Även den s.k.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur kunskap överförs mellan olika individer i en organisation i form av feedback. Vidare vill vi studera hur den organisatoriska kontexten, med betoning på organisationsstruktur samt organisationskultur, möjliggör och begränsar överförandet av kunskap i form av feedback. Metod: Vi har tillämpat en kvalitativ ansats på vår uppsats där intervjuer har använts för att nå kunskap om det valda ämnet. Fallföretaget NIBE Industrier AB utgjorde vårt undersökningsobjekt. Teoretiska perspektiv: Vår teoretiska referensram utgörs av teorier kring kunskapsöverföring såsom organisationsstruktur och organisationskultur samt feedback.Empiri: Empirin består av insamlat material från fallföretaget NIBE Industrier AB där nio intervjuer med anställda från organisationens olika avdelningar gjorts Resultat: Feedback har visat sig vara en viktig typ av kunskapsöverföring på den berörda organisationen där bland annat kunder har visat sig vara betydelsefulla kunskapskällor.

Uppsatsens syfte var att undersöka organisationsstrukturen hos Trygga Halmstad Centret och ta reda på i vilken omfattning denna kommit att fungerar utifrån de ursprungliga förväntningarna. Det är en kvalitativ undersökning som pekar på en friktion mellan de ursprungliga förväntningarna och de anställdas faktiska möjligheter att uppfylla dessa. Den nuvarande organisationsstrukturen på Trygga Halmstad Centret försvårar ett effektivt samarbete mellan de anställda och har skapat ett individuellt arbetssätt. Ledarskapsfrågan har berörts ett flertal gånger i de genomförda intervjuerna men man kan sammanfatta informanternas synpunkter med att bristen på en närvarande chef bidrar till oklarheter bland majoriteten av de anställda, bristen på klarhet har bidragit till individuella rollskapanden för att motverka otydligheten och bristen på gemensamt ledarskap. Den upplevda situation på den gemensamma arbetsplatsen påverkas till stor del av vilken moderorganisation man tillhör och vilken chef man svarar till..

Denna rapport binder samman två områden; mentala modeller och teknisk dokumentation. Det som undersökts är förhållandet mellan de som designar och skriver teknisk dokumentation och de som läser och använder denna dokumentation. Det som har studerats är huruvida skribenters och läsares mentala modell över en hjälptext överensstämmer. Problemområdet undersöktes genom att skribenterna och läsarna intervjuades, läsarna fick dessutom utföra en kooperativ utvärdering av hjälptexten. Resultatet visar att skribenterna och läsarnas mentala modeller ej överensstämmer.

Människan ställs dagligen inför en mängd beslut. Att fatta beslut i dynamiska eller naturliga miljöer ställer höga krav på människan. Det är ofta mycket som står på spel, problemen är dåligt strukturerade, miljön är föränderlig och besluten måste fattas under tidspress. När flera personer ska beslut tillsammans kan beslutsfattandet organiseras på olika sätt t.ex. genom en demokratisk eller en hierarkisk organisationsstruktur.

Detta arbete avser huruvida mellanchefers kompetensutvecklingsansvar påverkas av den organisationsstruktur de verkar inom. Undersökningen är gjord inom polismyndigheten och omfattar kriminaljourens verksamhet i fyra polisområden i region syd. Undersökningens syfte är att uppmärksamma och synliggöra faktorer som påverkas av organisationsstrukturen. Målet är att skapa ett relevant underlag vad avser vidareutveckling och förbättring av kompetensutvecklingen inom polismyndigheten. Teorier om organisation, kompetens samt ledarskap har använts för att öka kunskapen och förståelsen kring det aktuella ämnesområdet.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta reda på i vilken omfattning kooperativ och ideella organisationer använder sig av social redovisning. Vi vill undersöka hur och varför de redovisar det sociala ansvarstagandet och om de använder sig av riktlinjer, rekommendationer eller andra verktyg i arbetet med den sociala redovisningen. Metod: Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod då vi ansåg detta vara en lämplig ansats med tanke på de många ?mjuka? variabler som finns i den sociala redovisningen. Två personliga intervjuer har genomförts med respondenter från Basta respektive Barncancerfonden. Informationen vi erhållit har sammanställts och jämförts för att sedan kopplas till teoristudierna.

Denna studie belyser skillnaden mellan kooperativ och kommunal förskoleverksamhet. Vår studie visar olikheter och likheter inom de förskolor som medverkat i arbetet. De områden som belysts är administration, utbildning samt de fyra förskolornas uppkomst. Vi har koncentrerat oss på skillnaderna och vad som styr förskolorna.Syftet med studien är utifrån de belysta områdena att ge information till våra läsare om skillnader i dessa ämnen. Eftersom det finns så lite information kring vad en kommunal respektive kooperativ förskola har för åtaganden, vill vi ge kännedom om vad som skiljer de olika förskoleformerna åt.